Flamman - första intervjun i svensk press med Hugo Chávez

Veckans nummer av Flamman - under brinnande finanskris innehåller artiklar om vad som bör göras just nu för att lösa den ekonomiska krisen, men också vad som kan göras för att undvika framtida kriser. Det är säkert kontroversiellt, men den slutsats jag drar av oförmågan att reglera finansmarknaden är att regleringar allena inte fungerar. En stor del av de enorma mängder kapital som flyter omkring måste socialiseras. Och det logiska steget - säkert reformistiskt i vissas ögon är att banksektorn borde socialiseras. Det kan inte rimligen heller ske enbart för att rädda bankerna nu -då får skattebetalarna enbart ta risker och dra åt svångremmen - utan måste innebära ett gemensamt ägande också i goda tider. Detta handlar ledaren om. Sedan har vi en rolig och unik (endast i papperstidningen) sak: den första intervjun i svensk press med Hugo Chávez. En av världens mest åtråvärda intervjuobjekt och en mäktig spelare i den multipolära värld som växer fram. Har ni inte Flamman redan, beställ numret på pren@flamman.se.

Långfinger åt fackföreningsrörelsen

Det räckte inte med ett antal lappkast – i skolpolitiken, den ekonomiska politiken och i jobbfrågorna – som fick partiets vänster att skaka på huvudet. Förra veckan körde Mona Sahlin över LO i en av de mest centrala frågorna, arbetsrätten och Lissabonfördraget. Redan detta måste ha krävt hårda nypor från Mona Sahlin. Därefter lämnar Marita Ulvskog partisekreterarposten. När nu påfundet att Socialdemokraterna skall samarbeta med Miljöpartiet de närmaste 12 åren offentliggörs är det chockerande, kanske mest för att de närmaste tolv månaderna lär innebära en inre kris i socialdemokraterna. Går förändringen igenom, kommer socialdemokratin i Sverige att ändra karaktär – från ett med europeiska mått tydligt klassparti till att bli ett Blairistiskt modernitetsprojekt. Men det är långt ifrån säkert. Det är svårt att tro att det finns någon förankring djupare än den centrala partiledningen – och vad Sahlin då har åstadkommit är en intern härdsmälta som kan brista framför öppen ridå på nästa partikongress.

Kanske trodde hon att detta var nödvändigt inför den första partiledardebatten i Agenda på söndag och de efterföljande debatterna nästa vecka. Problemet är i så fall att de flesta redan genomskådat argumenten om vänsterpartiets motstånd mot utgiftstaket, som inte beredde några som helst problem under de åtta år de två partierna samarbetade.

Att utgiftstak skulle vara det allra viktigaste just denna vecka, som Sahlin sa på presskonferensen idag, får också en lite speciell klang med tanke på vad som sker i världen. Sahlin kanske kan undervisa Gordon Brown i nödvändigheten att hålla i skattepengarna och inte lägga 500 miljarder pund på krisande banker, som han just gjort. Brown, och de andra regeringarna borde förstås ha avsatt pengar redan för tre år sedan i enlighet med det svenska utgiftstakets regler.

Hade inte vi kritiker av avregleringarna bara alltför rätt?

Finanskrisen rullar nu över världen. Som en närmast övertydlig lektion i ABC-marxism. Det finns ingen kapitalism utan krig och kriser. I veckans Flamman finns två artiklar om konsekvenserna - en om de mer kortsiktiga och en intervju med Örjan Appelqvist om de mer långsiktiga. skriver jag en ledare om det faktum att vi som startade Attac har fått rätt i det mesta. Man kan dock tillägga att de som fått fel i det mesta fortfarande dominerar diskussionen om finanshaveriet.

I den amerikanska debatten får nu marknadsliberalerna sina fiskar varma. Men det finns förstås också avancerade försök att hålla masken från de nyliberaler som hävdat att avregleringar var grundstenen i byggandet av en evig tillväxt. De påstår - håll i er - att problemen på Wall Street är resultat av för mycket regleringar och statlig inblandning i amerikansk ekonomi alltsedan FD Roosevelts dagar. Om detta skriver Thomas Frank, som vanligt vassast av alla.

Missa förstår inte heller Michael Moores plan för att lösa Wall Street-krisen.

Bra start för ESF

Så är det igång! ESF i Malmö ser ut att bli en succé. Alla de centrala sakerna sägs fungera och som vanligt så är det lätt kaotiskt när det gäller tolkning, beräkning av sal-storlekar och annat. Journalister och funktionärer rapporterar om halvfulla till överfulla salar, vilket också brukar vara fallet. Det finns inga fullständiga siffror än, men sju-åttatusen föranmälda skall kompletteras med ett okänt antal tusen anmälda på plats. Det är möjligt att målet, 20 000 deltagare kan nås, vilket vore bra för ett ESF i Sverige. Sverige är faktiskt en av de svagaste länkarna i Social Forum-sammanhang, vilket gjorde mig och många andra tveksamma till om ett forum skulle kunan bli lyckat här. Jag är inte där själv nu, men jag vara med i en panel om alternativmedier i Mazettihuset igår (se bild), där det var överfullt trots att den stora stjärnan, Ignacio Ramonet, knappt hade utannonserats. Vi hade en diskussion som spände mellan att prata om reklamens betydelse för medierna till strategier för svensk vänstermedia (för brett spann av ämnen, om ni frågar mig), men det är alltid roligt att se Ramonet. Här är en artikel om det seminariet.

Flamman var förstås på plats, både med reportrar och bokbord. För er som vill prata Flamman, finns Jonas Wikström på plats på Labour Square i Enskifteshagen.

Ett socialt forum brukar vara kaotiskt, oöverblickbart, och...alldeles underbart. För er som vill läsa mer kommer här ett axplock av artiklar (tack, Lasse Karlsson!).
Dagens Nyheter
Sydsvenskan
Expressen
Helsingborgs Dagblad (av Flammans miljöskribent Emil Schön)

Samt den officiella hemsidan, där det kommer mer bilder och rapporter.

Skriv själv, Sahlin och Eriksson!

Samarbetet mellan Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet har, som många noterat inte riktigt klickat in. Under två års tid har miljöpartiet varit ensamt om att föreslå ett gemensamt valprogram (nej, du har faktiskt inte koll överhuvudtaget om du tror att även socialdemokraterna föreslagit det, och det skulle därför aldrig genomföras) och försökt proklamera en tävling om vilket parti som är mest för samarbete. Nu visar det sig att hela klabbet bara var medialt apspel, syftande till att ge miljöpartiet en överläge. Miljöpartiet går ut med en helt egen skattepolitik på DN Debatt innan diskussioner gett några resultat. Och två dagar senare kräver avdankade partisekreterare från s och mp öppning för samarbete med borgerliga partier. Men om nu inte ledningarna för s och mp vill se ett samarbete vore det rimligare att de skrev det själva. Det är nämligen bara en tidsfråga innan miljöpartiet förlorar möjligheten att rida på sina två käpphästar, den ena som det mest samarbetsvilliga partiet, den andra som ständig undergrävare av möjligheten att komma överens.

Ny upplaga av Trondheimsmodellen

Efter att första upplagan sålde slut har en ny kommit. Här finns ett fint förord av Göran Greider som tar sats i Dalarnas folkrörelsemylla.

Här finns också ett nytt kapitel om Sverige som fokuserar på vad den borgerliga regeringen gör för att plocka bort rättvisan ur den offentliga vården, men också en rapport om hur de norska och holländska exemplen inspirerat runt om i Sverige.

Behöver jag ge fler exempel på varför du skall äga två exemplar? Behöver jag mer än antyda att du kan förenkla dina julklappsinköp redan nu - med gott samvete - genom att beställa två-tre extra exemplar till släkt och vänner?

Tillbaka!

Efter lång semester, barnalstrande och 4000 mejl i inboxen kan jag återuppta bloggen.