En av Aktuellts två fördjupningar igår handlade om att stödet för en s-v-mp-koalition är starkt bland socialdemokratiska lokalorganisationsordföranden. Strax över 60 procent vill att s samregerar vid valseger. Samtidigt är det betydligt färre som vill att s-v-mp skall föra en gemensam valrörelse 2010. Båda resultaten är, åtminstone för mig, väntade. Flera undersökningar som gjorts tidigare (både i LO-tidningens enkäter och andra), visar att sossar helst vill regera med vänsterpartiet, och att de kan tänka sig samregera. Möjligen har tendensen förstärkt, efter att Reinfeldts Allians för Sverige återskapat tydliga blocklinjer och förstärkt ett slags borgeligt enhetspartialternativ.
Minst förvånande av allt är att s-ordförandena inte vill föra gemensam valrörelse 2010. Det vore ju att göra någonting som aldrig tidigare gjort, för det första. Det vore, som en av de intervjuade ordförandena påpekade, att ta ifrån väljarna möjligheten att rösta på ett parti som de verkligen stödjer och tvingas kompromissa - entusiasmen skulle försvinna. Slutligen är det inget av de tre partierna som ens har andats något i den riktningen varken nu eller tidigare. Alla dessa helt naturliga invändningar var dock för sofistiskerade förAktuellts kommentator Mats Knutsson, som var "förvånad". (Att dessutom, som Knutsson, påstå att gasledningsfrågan och könsneutralt äktenskap varit centrala knäckfrågor för s-v-mp att lösa inför en kommande regering är också oerhört märkligt).
Svaren från socialdemokraterna är, ur deras perspektiv, kloka. Problemet med en framtida trepartiregering kommer sannolikt inte heller främst för sossarna, utan hos de mindre partierna. Även om de får genomslag i sina viktiga frågor riskerar de väljarförluster.
fredag 11 januari 2008
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar