Det var en symbolisk inramning runt Reinfeldts kongressöppning. Mitt i ”det röda Gävleborg”, där moderaterna ligger 2:a efter det gamla arbetarpartiet, tar moderaterna sats för att erövra befolkningen för gott.
Så kommer han in, statsministern och ledaren för det borgerliga blocket. Och det som följer är en imponerande uppvisning. Moderaterna ligger knackigt till i opinionsundersökningarna, uppvisar redan tecken på regeringströtthet, hävdar sig dåligt i medierna. Men Reinfeldt borstar undan alla tveksamheter. Han fortsätter berätta en sammanhängande historia. Han fortsätter fokusera på de centrala frågorna. Han blir inte övermodig, men hoppfull.
Historien börjar i ett parti som hade slut på pengar och trovärdighet. 2003 hade moderaterna 11 miljoner i negativt eget kapital. Efter två års omgörning av partiet började de möta väljarna med ”en politik som hängde ihop”. En politik som övertygade, inte bara de som varit hängivna supportrar i trettio år, utan ”en sökande människa”.
Valet vanns inte lätt, markerar Reinfeldt, och ger alla stödtrupper en påminnelse om hur mycket de kämpat. Motståndarna sa att det var omöjligt – det var det inte. Det var den mänskliga insatsen som gjorde det. Istället för statsvetenskapligt hokus pokus, där väljarboxar och smarta knep hamnar i fokus: den egna viljan och kunskapen. Två saker som hans motståndare underskattat för länge.
Nå, sedan dess regerar moderaterna de facto Sverige. Inte är det mycket utrymme för de andra partierna i koalitionen. På deras partikongresser kan nog ljudet bli lite annat. Men Reinfeldt har också något som ingen av de andra kan prestera – en självklar ledarposition.
Och där kommer det nya i hans tal: det ledarskap som han förut hade över sitt parti sträcks ut över hela landet. Och han väljer att prata om rätt frågor: budget, klimat, arbetsliv. Bakom varenda sak finns ett stort problem.
”Det enda som sjunker snabbare än skattetrycket är statsskulden”. Och det svenska folkets ägande, kan tillåtas. Det är ju inget mirakel att man kan sänka skatter och statsskuld när familjesilvret säljs ut. 50 miljarder per år.
Det går ju också att prata om klimatet, men hittills sänker ju regeringen Sveriges bidrag till lösningen. Försiktigare mål, avvecklande av kommunernas klimatinvesteringsprogram, bluffartad miljöbilssatsning.
Sist men inte minst: arbetslivet. Reinfeldt vann valet genom att ”lyssna in 2006”. Han lyssnar fortfarande. Och pratar. Om stress, dåliga arbetsscheman, maktlöshet på jobbet. Han talar om de glömda anställda i den offentliga sektorn. En minut senare lovar han att sänka skatterna mer.
Att på en gång vara så skicklig och skändlig kräver sin man. Just nu är Reinfeldt bäst i Sverige i sin genre.
torsdag 25 oktober 2007
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar